Running in the dark

Publicerad 2013-11-18 19:15:50 i Träning 1 kommentar


Mår man inte bara hur bra som helst av en löprunda?
7 km averkade, alltså inte sådär jätte långt, men jag är så fruktansvärt mörkrädd och tror hela tiden att det är en grävling bakom mig. Jag har alltid varit lite mobbad för att jag har fobi för grävlingar. Haha! Jag kommer ihåg i ettan, eller ännu tidigare, när vi skulle måla något som vi är rädda för och alla ritar bin, getingar, spindlar och så målar jag en grävling. Alla frågar mig vad det är och jag säger "en grävling" och de tycker att det är jätte konstigt att jag är rädd för grävlingar, men det var på grund av att det bodde en grävling under vår lekstuga...nu har jag utvecklat en släng av fobi. Just nu har vi en grävling som hänger utanför stallet, varje gång när jag går ut nu tror jag att den ska attackera mig...haha! 

När jag har ridit ut med Madde har hon märkt av detta. Varje gång hon har vänt på huvudet och det blir svart framför mig har jag skrikit till (hon är den enda som haft pannlampa på sig). Madde, om du läser detta så är det inte på grund av björnar eller älgar utan det är helt enkelt för att jag tror att en grävling ska attackera! Det är alltså inte mörkret jag är rädd för, utan tanken att det ligger en grävling och lurar där i mörkret...haha...


Postat av: Julia

Jätte skönt att springa ibland, men inte när man lider utav astma en vecka senare...

2013-11-19 @ 06:39:23 / http://aktivatassar.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: