Kollar på den här bilden, medan jag ligger i min säng, där jag har legat större delen av dagen, och känner mig bara så otroligt ofräsch. Vill locka håret, sminka mig, sätta på mig mina snyggaste kläder och gå ut och dansa. Varenda helg väljer jag soffmys framför utekvällar. Känner mig som någon som är redo för att stadga sig och är klar med sina vilda ungdomsår. Jag må ha gjort många saker som ingen någonsin kommer få uppleva, detta under endast en månad. Saker som man sprider ut under alla år man lever, tills man fyllt 30. Så, ungdomen, been there done that. Jag har inget mer att uppleva under mina tonårsår, så därför kan jag redan nu hoppa till den delen då jag är lyckligt gift med en liten knatte i famnen. Fast nä, nu ska vi inte skynda på detta alltför mycket. Det är lite tragiskt att man har så bråttom att upptäcka nya saker, att uppleva, att man snabbar på åldrandet. Man har erfarenheter när man är 17, som en 30 åring inte ännu har erfarenheter av. Det är nu ni börjar bli lite nyfikna över vad det är jag pratar om, am i right? ;)

Förstår ni vad jag menar? Men även om jag har upplevt väldigt mycket i mina 18 år, kan man ändå glädjas över de minnen jag kommer skapa. Det behöver inte vara en helt ny upplevelse. Det kan vara en upplevelse jag tidigare bekantat mig med, men med andra bekantskaper. Man möter nya människor och delar dessa upplevelser med dessa. Det blir något nytt och spännande. Jag känner mig redo att uppleva mer, kanske inget helt nytt, men ändå lika spännande.