Att alltid vara perfekt

Publicerad 2014-03-11 09:33:11 i Texter 0 kommentarer
Prestationsångest har alltid varit något som har förgyllt mina vardagar. Jag har alltid varit livrädd för att få skäll, ända sedan dagis gjorde jag alltid allt för att vara den söta och perfekta i en klunga bland barn som skriker. Samtidigt som detta har ändrats de senaste åren då jag har börjat tröttna på denna press jag har satt på mig själv, en press som har gjort mig skör och som gör att jag inte längre kan prestera lika bra. På alla glosförhör i skolan var jag alltid den som fick alla rätt då det var mitt mål, "om jag inte har alla rätt kan jag lika gärna skita i det helt". Perfektionisten inom mig och den med prestationsångest går hand i hand. Det ska vara perfekt, det ska vara felfritt. Annars borde jag inte ens försöka. Att leva med detta tänk i nu 12 år i skolan är tungt. Idag fick jag tillbaka en novel report i engelskan och jag får då tillbaka ett stort A på papperet, men det enda jag kan fokusera på är det enda grammatiska felet jag har, det var inte felfritt, jag hade ett slarvigt grammatiskt fel.
 
Att leva med denna ständiga prestationsångest, detta behov av att göra allt perfekt, du får aldrig göra något fel. Behovet av att springa hem och gråta när du kollar igenom ett engelska arbete och ser att du så slarvigt skrev "are" istället för "is", bara för att det inte var perfekt. Att aldrig kunna göra något fel, att alltid vara alla till lags, att alltid vara perfekt. Detta gör dig skör, detta gör dig lätt att bryta ner, detta gör dig lätt att ha sönder.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: